Uncategorized

Hemma igen.

23783648_10155685799585470_6810140057410510407_o

Såhär bra är jag på att blogga. Befann mig i världens mest fotgeniska stad och inte ett enda sketet inlägg fick jag ur mig. Främst för att Mavves dator inte funkade, och för att jag helt enkelt inte tog mig tiden. Men bilderna ovan är iallafall från Tokyo! Otroligt häftig stad att besöka, rekommenderar varmt. Kanske lite väl kaotiskt för en treåring i kärra, men som vuxensemester eller med lite äldre barn, absolut!

Men jo, har nu varit hemma i en vecka. Känns skumt. Känns defacto som att jag inte alls haft semester. Fick nämligen århundrades värsta förkylning på hemvägen, Adrian likaså. Så där låg vi, i planet och skakade. Han av feber, jag av ren och skär turbulenspanik. Men har seriöst inte varit så här sjuk sen jag vet inte när. Nästan på gränsen till manflu alltså. Och eftersom det inte är särdeles lämpligt att sjukskriva sig efter fyra veckor på vift så har jag jobbat på som vanligt. Jetlaggen  börjar också lätta nu så bara jag knäcker sjukdomen så är jag nästintill mig själv. Och sen kanske jag kan börja röra på mig lite igen. Just nu blir jag kallsvettig av att ens ta mig från bilen, nerför trapporna, och in på kontoret. Asigt.

Men här är ju saker som det brukar. Eller ja, bättre egentligen. Dammen brast igår och det var ju otroligt fint att ta del av något så historiskt och framförallt viktigt. Sen är det ju så att det är nu jobbet drar igång på riktigt. Men skönt att det ens kommit upp till diskussion nu. Skulle kunna skriva spaltmetrar inom ämnet men just nu känner jag att det finns många andra som tar debatten bra, och på ett vettigt sätt, och jag är helt dränerad och lägger mitt fokus på andra saker. Men vi kan väl kort sammanfatta det hela med tre enkla ord som till och med min treåring förstår: Stopp, MIN kropp!

 

 

Good shit · småbarnsåren · Uncategorized

Sista dagen i Cairns.

IMG_3731Foto från Moore Reef, en del av det Stora Barriärrevet. Mixi hade turen att få åka på en helikoptertur och hon var vänlig nog att släpa min kamera med. Otroligt havslandskap!

Så börjar vår resa gå mitt sitt slut. Har hur mycket som helst obloggat men det får det bli nu också för Mavves dator är mycket ovillig att samarbeta med mig för tillfället.

Hursomhelst så har vi haft en helt fantastisk resa. Igen. Helt otroligt generöst av Mixi och Gordon att husera oss i två veckor. Igen. Tiden har gått så där tvetydigt fort. Ni vet, känns som att man varit här hur länge som helst men så har tiden ändå gått galet fort. Ska försöka mig på en summering när jag kommer hem till en ordentlig dator igen.

Idag fortsätter äventyret mot Tokyo, staden jag har noll koll på. Ska bli intressant. Där är typ 11 grader varmt så bara det blir ju en brutal chock från gårdagens 34 grader.

På återhörande!

Good shit · småbarnsåren

Fitzroy Island.

Untitled-3Untitled-2Untitled-1

Igår hängde vi på Fitzroy Island hela dagen. Fitzroy ligger ungefär 45 minuters båtväg från Cairns och är omringat av korallrev. Stränderna är mera bitar av korallrev än egentlig sand. På bilderna ser det ut som den vitaste av vit sand men spejar man noga så ser man att allting egentligen är bitar av korallrev. Havet var sådär Aurinkomatkat-blått som man bara ser i broschyrerna.

Då vi åkte ut var himlen svart, havet hoppigt och ungefär när vi anlände så började regnet ösa ner. Men lika snabbt som det hade börjat så, så slutade det. Vi traskade iväg längs med stranden och valde ut en lämplig trädklunga som fick agera hotellrum under dagen. Det var otroligt varmt igår så utan de där träden hade vi antagligen sett ut såhär i slutet av dagen (tro mig, många ser ut sådär här).

Vi hade packat med oss matsäck och hängde sen hela dagen på stranden och njöt. Adrian sa att semestern är det bästa för att man får vara på stranden hela dagen. Och han har ju rätt. Men egentligen hatar jag att ligga på stranden. Ligger säkert en hel del viktnoja i det där, mina tonår var aldrig någon såndär ”glida-runt-i-minimal-bikini-på-Ekenäs-stranden-och-skratta”-fas. Men mest tycker jag att strandhäng är så fruktansvärt tråkigt, skit i valkarna (sidenote: botat min värsta egna kroppsfobi genom att bara följa Intsakonton med personer som är kroppspositiva, oberoende av utseende. Det har funkat, fantastiskt nog!) Orka sola liksom. Huj. Men här är det inte så mycket ligga stilla och odla cancer. Mest går man ju runt och smörjer ungen, sig själv, och snubben. Och så oooar och aaahar man för att allt är så fiiiint! Men jo, hursom så tillbringar vi ju hemskt mycket tid i vattnet. Igår när Mavve snorklade iväg såg han och Gordon en enorm sköldpadda som de snorklade runt med en stund. Så himla fantastiskt ändå!

Nu har vi några dagar kvar här innan vi åker. En dag ska vi ut på korallrevet på riktigt, dyk och grejer. Resten av tiden har vi inte planlagt överhuvudtaget. Ska iallafall köpa en ny badddräkt. Den förra inhandlades här för tre år sedan och nu gav den upp. Den ena bågen i den insydda bh:n spräckte sömmen och punkterade min boob när jag åkte vattenrutchbana häromdagen. Smidigt.

Good shit · småbarnsåren

Palm Cove.

Vi har en knapp vecka kvar i Australien nu. Tiden går fort. En anpassar sig väldigt fort till en sånhär tillvaro utan tidspress och åtaganden. Idag hade vi egentligen tänkt åka ut till Barriärrevet och dyka men vi bestämde oss för att flytta den utflykten till lördag, det blåser nämligen väldigt mycket idag. Därtill så störtregnar det nu varje natt, och lite spridda skurar under dagen också. Vi är mitt inne i regnperioden och det känner vi minsann av, trots att det är ganska skönt med den friska luften på morgnarna. Temperaturen ligger ändå konstant där mellan 24 och 29 så kan ju inte direkt påstå att en lider av hypotermi här.

Häromdagen åkte vi till Palm Cove, en strandort en dryg halvtimme från Machans Beach. Stranden är en såndär paradisstrand: vit sand, palmer, vågor. Adrian älskar vatten och det har nog varit rena rama drömmen att få simma varje dag. Han har dessutom blivit väldigt mycket modigare och han vågar själv hoppa in i poolen, med vuxen övervakning förstås.

_MG_3262_MG_3247_MG_3244_MG_3241Efter strandhänget tog vi lunch hundra meter därifrån på the Chill Café. Det blev Fish Tacos och Charcoal Burger. Hur jag ska klara av att återgå till den där grötvardagen är ett mysterium.

familjeliv · Good shit · småbarnsåren

Cairns – Muddy’s Playground.

En sak som ett tropisk klimat erbjuder är fantastiska möjligheter till lekparker. Eftersom vädret är så himla varmt och soligt största delen av tiden så kan man satsa ganska stenhårt på helt otroliga lekytor som inte står tomma största delen av året på grund av vinter och misär. Därtill så kan man använda vatten på många roliga sätt.

Här i Cairns finns en helt enorm lekpark mitt i stan, precis vid strandpromenaden, Muddy’s Playground. Adrian trodde nog att vi hamnat på Borgbacken för så jädrans kova tyckte han att det var. Där fanns linbana, rutschkanor, många vattenkanoner, gungor, och ett stort antal andra mojänger att hänga och klättra i. Och dessutom gratis! Fatta! Därtill har dom fattat grejen med att placera ett café mitt i det hela så att föräldrarna kan hänga där många timmar. Dessutom så finns det en grillplats som vem som helst får använda vilket ju är helt ypperligt om man t.ex. vill ordna kalas eller dylikt.

Muddy01Muddy02Muddy03Muddy04Muddy05

Dessutom är Muddy’s den enda lekplatsen jag sett som hade en gunga som var helt anpassad för rullstolsburna barn, vilket ju är väldigt storartat. Överlag så tycker jag att lekparkerna här är väldigt fina. Oftast är de omgivna av enorma träd, ibland är det även kojor inbyggda i träden som en naturlig del av parken. Jag förstår ju att vi som lever i ett ganska kallt klimat har svårt att åstadkomma dylika saker men ibland undrar jag ju nog vilken grym potential vi går miste om. Vi har också fin natur och barn är det ju inte direkt brist på.

Igår var vi på en kommunalt ägd vattenpark som endast har öppet på helgerna. Också ett lysnade koncept och med enkla medel ett välfungerande koncept.

Efter våra parkäventyr åkte vi till Shangri-La på lunch. Det fungerar fint att hänga på restauranger med treåringen då han fått springa av sig ett par timmar först. Därefter tog jag och Mixi paus från hela gänget och drog i väg på manikyr (mitt livs första!). Ska se till att komma iväg på massage ännu innan vi åker hem, och sen börjar jag nästa känna att kroppen och själen är utvilade.

Muddy06_MG_2908Lunchpaus.

 

familjeliv · Good shit · småbarnsåren · Uncategorized

Cairns – tredje gången gillt.

11

Vi är i Australien! Vi landade här här på lördag för nästan en vecka sedan. Flyget ner tog sju timmar och Adrian reste som man ska: somnade före start, väcktes vid landning. Tänk att kunna flyga så chilligt? Avundas nåt fruktansvärt. Nå, tur att en i familjen tog det så piano och dessutom direkt kom i balans rent tidsmässigt. Faktum är att vi haft väldigt lite jetlag på den här resan. Första natten i Hong Kong var lite ryckig men sen har vi i princip varit i balans. Tur, för jetlag suger nåt fruktansvärt. Vet av erfarenhet att hemkomsten brukar vara tusen gånger tyngre varför jag sett till att vi är lediga tre dagar efter.

Hursom, det är nu tredje gången på åtta år jag är i Australien. Helt galet att jag faktiskt tagit mig så här långt tre gånger. För långt borta är det, och det känns också som en helt annan planet. Cairns ligger dessutom omringad av regnskog och korallrev så det känns lite som om man var med i Tarzan och Blå Lagunen på samma gång. Vi har turen att vi får komma tillbaka år efter år. Vi bor hos våra kompisar Mixi och Gordon och bebeton Finn. Mixi har bott här i elva år redan så hon får väl nästan räknas mer som inredning än besökare nuförtiden. Vi är hursomhelst väldigt glada att dom valt att husera här för mera drömmigt resmål får man leta efter.

_MG_2607_MG_2669

Jag trodde att jag skulle ha väldigt svårt med värmen här, för 33 grader(!!!) är inte direkt min bekvämlighetstemp. Men konstigt bra går det även för mig. Skönast av allt är ändå det här med att ungen inte måste ha nio lager kläder på sig för att gå ut genom dörren.

_MG_2265Stranden där vi bor, vi såg en sköldpadda!

_MG_2295_MG_2362_MG_2411_MG_2437Bilderna tagna på Port Douglas Wildlife Habitat. Jättefin park och helt supermysigt att djuren gick lösa och lät sig klappas. Ja, inte krokodilerna då kanske.

Vi är nu inne på första vecka och har valt att ta det ganska piano i år. Vi har sett alla dom där vanligaste turistattraktionerna här tidigare så vi tar det lite som det kommer. Vi har besökt en naturreservat, hängt på stranden, simmat i regnskogen, shoppat, och mest bara försökt sova ikapp en sömnlös sommar. Varit fruktansvärt skönt.

Vi är mitt uppe i regnperioden här så de två senaste nätterna har det kommit störtfloder av regn, trodde taket skulle ramla in första gången det hände. Skönt med regn som rensar luften eftersom det är så tryckandet hett. Mindre kul med myggen som kommer som på posten då det är fuktigt.

Good shit · småbarnsåren

Hong Kong – Peak Tram.

9Transportbåtar över till andra sidan. Rullar hela tiden och kostade ett par dollar. Praktiskt och löpte smidigt.

_MG_2024Huvudgata i Tsim Sha Tsui. Allmänt kaos men vi vande oss konstigt fort.

Den andra dagen i Hong Kong åkte vi med färja i fem minuter över till själva Hong Kong Island. Den delen av staden är kanske mera så som jag hade föreställt mig att den här staden är: affärsmän, banker, och flera banker. Vi vandrade runt ganska planlöst en god stund och bestämde oss sedan för att ta oss upp till en utsiktspunkt med tåg, the Peak Tram. Vi hade kanske inte helt räknat med att kön till tåget var cirka en halv kilometer lång när vi ställde oss i den, vi såg helt enkelt inte var den slutade. En dryg timme tog det innan vi var inne på stationen och måste nog ändå säga att vårt barn var ganska bra på att uppföra sig men det sista tio minuterna hade han nog ingen större lust mera. När vi väl kom ombord var det dessutom så otroligt fullbelamrat att vi inte fick någon sittplats. Ingen panik tänkte vi för åkturen var knappast så lång, och det var den inte heller. Problemet var bara det att det ibland var så brant att det kändes som att man stod i en bergochdalbana. Jag var livrädd att någon broms skulle släppa och att vi plötsligt skulle rulla baklänges neråt och dö. Men upp kom vi, med ett panikleende på läpparna.

4På väg upp med the Peak Tram, hisnande!

Väl uppe så möttes vi ju at världens häftigaste utsikt så det var värt köandet, dödsångesten, och Adrians otroligt sura humör den sista kvarten. Uppe fanns även ett antal restauranger och butiker men vårt barn hatade tillvaron så mycket i det här skedet att vi rullade ner för samma backe vi hade rullat upp efter bara drygt tjugo minuter. Nöjda ändå, och ganska trötta efter att vi hade vandrat omkring i omkring åtta timmar.

snapseedSur unge som vägrade vara på bild, fick smygfota detta med telefonen.

5Vy från toppen.

11Bröllopsfotografering nere vid hamnen. Lustigt nog var ett annat brudpar bakom oss och fotades. Populärt ställe tydligen.

_MG_1512Och detta är utsikten från Victoria Harbour mot Kowloon där vi bodde.

11_1Mitt resesällskap, sista förmiddagen i Hong Kong. Glada och redo för avfärd mot Australien.

Som sammanfattning kan vi säga att Hong Kong var en bra stad att resa i, både för vuxna och barn. Människorna var vänliga och det flesta kunde kommunicera på behjälplig engelska. Kändes tryggt att röra sig här, och det var enkelt att röra sig till fots eller metro. Vi gick mest vilket känns som det bästa sättet att lära känna en stad på. Bara man vänjer sig vid trafiken och oljudet så blir det bra.

Därtill så var Hong Kong ganska skön på det sättet att den kändes inte turistig överhuvudtaget. Inga människor som stod och rev i en för att sälja billiga Messi-skjortor eller människor som försökte pracka på en underliga guidade turer. Därtill så såg vi ytterst lite västerländska turister överhuvudtaget, mest japaner faktiskt.

Adrian åkte mest i vår trogna kärra som varit med oss i tre år, en Chicco Liteway. Den börjar vara på slutrakan nu, hjulen strular ibland så det kan hända att den får stanna i Tokyo när vi åker hemåt. Men den har rest jorden runt så den har gjort sitt. Adrian har växt ur den dessutom så dagarna med kärrbarn börjar vara förbi.

Så, om nån funderar på att åka hit av orsak eller annan så tycker jag att ni ska göra det. Och besök för allt i världen Tim Ho Wan! Beställ en baked bun with bbq pork och glöm inte vem som tipsade er.

Zài Jiàn!