Lagom soppa.

kalasTidigare kalasår. Tinder-profilbilden vore given om man hängde där.

Meh, vem stal november? Den bara susade iväg liksom sådär oanmäld. Firade lite födelsedag (tack, tack) också sådär relativt omärkbart för att vara jag. Hade ett naggande trevligt men väldigt anspråkslöst kalas. Är ju normalt en såndär som liksom tar ut allting av kalas. Förstår inte varför folk ska vara så anspråkslösa kring sånt där. ”Firar inte”-annonser är kanske världshistoriens största mysterium för mig. Huuuuur kan man ens yttra nåt sånt? Födelsedagar som är så bäst! Presenter och kompisar och göttmos.  Tidigare år har jag kört på maskerader och allmän galenskap. Bjudit in halva världen och firat i tre dygn. Men i år har jag funnit mig i rollen som trött och gav helt enkelt upp. Åt tårta med familjen och lika bra gick det. Kanske det blir lagom dåraktigt igen till nästa år då jag tydligen fyller TRETTIOFEM. Hade i ärlighetens namn ingen aning om vad jag fyllde i år innan jag stannade upp och funderade på saken, det tog en stund. Är värdelös på matematik. I shit you not.

Men jo, för stunden har jag funnit mig i att jag numera är en lagom rund mamma med kort stubin och det mest rock n’ rolliga jag gör är att INTE skrapa hela framrutan när den är frostig på morgonen. Men nog tillräckligt för att se ordentligt (inte så jävla wild and crazy liksom). Därtill så har jag blivit en såndär förhatlig pysslare. Bildbevis nedan.

img_9023

Jag menar… hallå! Vem gör sånt här när det finns helt dugliga Peppa Pig-kalendrar för tre euro i närmaste K-Market? Nå, JAG gör sånt här. Och blir så ivrig själv att jag plockar fram den en vecka innan det stackars barnet ens får röra den. Så där står han varje morgon middag och kväll och frågar om det nu är den ”fössta sebender?” ”Nej, lilla barn. Nu ska ska vi bara stirra på mästerverket i fyra dygn till och sen strida om saken dagligen tills vi äntligen kan riva ner påsarna.”  Får snart offra de andra kalendrarna han fått från andra håll (ja, han är extremt bortskämd på alla håll och hela detta projekt var nog mera än terapiverkstad från mitt håll än nåt försök till att hålla barnet borta från choklad och Disney).

På andra fronter så planeras ivrigt resa i mellandagarna, tänker strandhotell på Bali… blir nog mera hostel i Berlin för jag vann inte på min Luontoarpa idag heller. Eller andra förslag mottages också. Inom Europa då. Och inte Paris. Eller London. Köpenhamn och Oslo är också out. Och Prag. Känner jag detta gäng rätt så slutar det med kryssning till Hangö med Sunnan för inget bestäms ändå i tid.

Och sen MÅSTE vi ju faktiskt ta upp Gilmore Girls. Eller måste och måste men detta är min blogg och ingen i min närmiljö (sovrum) är villig att gå in i dessa diskussioner med mig för de ser främst på filmer med Steven Seagal eller Benny Brun (jag vet, hur kunde jag välja en sånhär partner och son? Öde). Men jo, ni som tittat på de fyra nya avsnitten? Har ni repat er? #Team Logan

Nåja, om man skulle hänga upp lite tvätt och sen krypa under täcket då. Det rasslar på pensionärskontot, jag hör det själv. Nästan öronbedövande faktiskt.

 

Vem ska trösta Mamman?

adrian

Igår satt jag på jobbet i allsköns ro när jag helt plötsligt kände att nu är nånting inte helt som det ska i mitt vänstra öra. Började susa och knäppa och utan minsta förvarning fick jag så jävla ont så jag höll på att ramla av stolen. Hade svårt att fokusera och efter ungefär en timme av det där så bokade jag tid till en läkare. Hade tur och fick tid en timme senare hos en öronspecialist som råkade joura den dagen. Har haft ont i halsen i snart en vecka och som jag misstänkte så hade den fanskapen spritt sig till öronen och sitter nu alltså här, 33 år gammal, med en öroninflammation och antibiotikakur på det. November har visat sig från sin bästa sida i år. Febervecka, ögonvecka, och nu toppar vi det då med en öroninflammation. Det räcker inte med att man konstant ska oroa sig för varje snortapp hos ens avkomma, nej nu ska man själv också gå runt här som nån snorig och trotsig tvååring. Nå, det kunde ju vara värre, det kan det ju alltid, men just nu känns det bara bedrövligt.

Känner rent allmänt att jag är ganska bedrövlig för tillfället. Har blivit en såndär skrikmamma som jag absolut inte ville bli. Ska inte helt förringa min insats här, jag är sjukt bra mamma på många sätt, men alltså ibland är jag liksom inte helt stabil när det gäller att hantera kraven och humörsvängningarna hos någon som är en meter lång. Ibland tar vi oss igenom frukost utan kaos, men oftast har vi någon slags konflikt redan innan vi kommit till valet av vilka strumpor som ska kläs på. Jag vet ju att JAG är den som testas allra mest, den vittnar alla som umgås med oss om. Trotset är liksom bortblåst när han umgås med övriga släktingar, men så fort som jag dyker upp så börjar galenskaperna. Och det är ju inte så lätt att höra precis varenda gång. ”Han har varit såååå snäll, ja, precis tills du dök upp faktiskt.” Jaha, how nice, tänker man när man ligger kallsvettig på golvet och brottas med honom för att få på ett par förbannade gummistövlar.

Har helt slutat gå i matbutiker med honom. Senast vi försökte trippade han snällt iväg med sin lilla kärra som han skulle parkera där den hör hemma men sen ångrade han sig tydligen och slängde den nedför rulltrapporna istället medan jag i panik försökte betala en sketen liter mjölk. Man blir ganska trött på att resonera sen, när man upprepat saker hundra gånger på en dag och bara möts av ett ”varför?” Det är ganska kämpigt att deala med någon som är så sjukt verbal, men ändå på en tvåårings nivå rent socialt. Han kan så otroligt mycket, men är ju ändå väldigt liten. Han låg för fan i magen för två och ett halvt år sedan, jag kan inte förvänta att han ska hantera saker som en vuxen. Det blir en konflikt i tankegångarna där. Svårt att förklara. Det är som att umgås med en tvåårig professor. ”Nej, mamma. Vi läser en annan saga för den här är så förskräckligt obehaglig.” I shit you not, han säger sånt. Eller ”Mammmaaa… vet du att yellow betyder gul? One, tu, trii, fåår, fajv.” Fascinerande informationsflöde i den lilla kroppen.

Men, jag är jävligt bra på många sätt ändå. Vi leker en massa och jag är sanslöst bra på att hitta på sagor, ibland lite för bra för jag får inte berätta mera för han lever sig in så mycket att han får panik. Vi bakar tillsammans och de dagar jag är extra modig går vi till bibban (inte så ofta eftersom det är en överdos av intryck för honom och det rivs mera än det faktiskt fokuseras på vad man gör på en bibba, tystnad är ett okänt begrepp för mitt barn). Och kanske denna konstanta maktkamp ändå väger upp det faktum att jag är den han kommer till först när det gör ont, den han han söker tröst hos, eller den vars hand han söker när det känns obehagligt där ute i världen. Och ganska oslagbart är det ju nog när denna fantastiska lilla person du skapat med din egen kropp kryper bredvid sig i sängen, bäddar ner sig med huvudet inborrat i ditt öra och viskar: ”Oj, så söööönt vi har det nu, mamma. Älskar dig.” Vi klarade ännu en dag.Spara

Make it work.

asos

Kan ni hjälpa mig lite? Jag ska gå på en stor galafest i januari. För en kvinna som oftast går omkring i träningstajts är detta lite omvälvande på klädesfronten. Äger ju defacto ett antal klänningar men ingenting som funkar till den här tillställningen. Elin syr ju helt underbara saker men efter att ha kollat runt lite så är det ganska många som ska på samma tillställning som hittat till samma designer så tror jag hoppar den idén den här gången med risk för att vi alla ser lite för matchade ut sen. Så, har spanat runt lite på Asos och hittat följande alternativ. Kan ni rösta och säga vilken ni tycker är bäst. Klädkoden är mörk kostym så det ska vara ganska uppklätt och fint. Vill ogärna köpa nåt som jag aldrig kan använda igen så alla former av balklänningar a’la puff och crazyness ramlar bort eftersom jag inte går på bal särskilt ofta.

Kom på keikka!

14188482_106445809810618_4467947627778762638_o

På lördag klockan 19 spelar den bästa Agneta Falck på Tryckis i Karis. Biljetter kan köpas direkt vid dörren. Kostar 12 euro, om man inte är gammal eller studerande, då kostar dom åtta. Är så himla glad över att hon äntligen fått till stånd nåt så storslaget som en solokonsert på en egen scen. Heja Anki! Kom och kika ni som är i byn.

Netflix-koman.

Förra veckan tillbringade jag väldigt mycket tid i soffan. Barnet hade feber och då gör man inte så mycket annat än bygger kojor och ser på tv. Men eftersom vi nu lever i denna fantastiska Netflix-värld så var det faktiskt helt ok ändå. (Vad gjorde man förritiiidn när man var hemma sjuk?) Finns för stunden väldigt mycket bra där så man behöver inte pina sig igenom tvåstjärniga romantiska komedier som aldrig borde visas offentligt. Här kommer mina topnotch-tips just nu:

The Crown

En fantastisk serie som precis släpptes på Netflix (såg igenom hela under helgen, vem behöver sömn liksom?) Handlar om det brittiska kungahuset, främst om drottning Elizabeth och hennes väg från barndom till de tidiga åren som regent. Så fantastiskt snyggt och välspelat och grymt intressant på alla plan. Fantastiska skådespelarprestationer och scenografi. Se, se, se!

The Fall

Den evigt unga Gillian Anderson spelar huvudrollen i den här mardrömsframkallande serien om jakten på en seriemördare som härjar i Belfast. Jamie Dornan (Mr. Fifty Shades) gör sin första stora roll här och han är relativt asig på alla nivåer. Finns bara tre säsonger så den är lagom lång när man vill titta på nåt som inte kräver år och timmar av en. Men se inte när det är mörkt och du ska sova ensam hemma. Not cool.

Stranger Things

Winona Ryder är tillbaka, bara det! Stranger Things utspelar sig på 80-talet med allt som medföljer i form av rekvisita och kläder. En pojke försvinner spårlöst och en massa random saker börjar hända när tre småpojkar försöker lokalisera sin försvunne kompis. Trodde inte jag skulle våga se på detta eftersom jag är så genomrädd för skräckfilmer men detta är nog mera E.T. än Freddie Kruger så alla ni som kissar ner er av spöket Laban kan lugnt titta. Säsong två är på kommande så just nu får man bara vänta ut det hela.

Master of None

Svårt att kategorisera Master of None men ligger väl på humorskalan i ton med Girls, pinsamt roligt och ibland outhärdligt att titta på. Väldigt mycket samtid med allt som heter sociala medier och 30-årsangst. Väldigt mycket prat, men jag gillar sånt.

Doctor Foster

BBC producerar så sjukt mycket bra tv-material och här är en som jag hittade av slumpen på Yle Arenan faktiskt men som nu också finns på Netflix. Bara fyra delar men att dom lyckats komprimera in så mycket ångest i fyra tv-avsnitt är ganska anmärkningsvärt. Doctor Foster hittar en långt blont hårstrå på sin mans kläder och detta är upptakten till ett rent helvete och en nagelbitare som heter duga. Teveperfektion.

Nåja, kanske ni klarar er igenom nästa helg med dessa då. Nån annan som har nåt hett på lager? Ser på allt utom sånt som är färdigskrattat, ni vet, laugh tracks i bakgrunden. I can’t.

Om jag hade pengar.

Ibland köper jag Casino-lotter. Under de där underbara ögonblicken innan jag tar fram 10-centaren och skrapar fram nån miserabel lisäarvonta så tar min fantasi överhanden och jag visionerar om vad jag ska göra med alla dessa extra dineros. Hårdfantiserar fram ögonblicket då jag skickar en bild på megavinsten till Greken och sen åker jag hem med tårta och vi lever lyckliga i alla våra dagar. Visionen har inte ännu slagit in men OM det nånsin skulle göra det så har jag en lista i bakhuvudet.

Nu tänker jag alltså att vi slopar dom där klyschorna som alla säger att de skulle göra. Alltså, ni får INTE skriva in 1. Betala bort egna banklån/skulder. 2. Betala bort familjemedlemmars skulder. 3. Donera till välgörenhet. 4. Resa jorden runt. 5. Säga upp er.

Listan ska alltså ENBART bestå av helt själviska och materialistiska anskaffningar ni skulle unna er själva om ni helt plötsligt, en helt vanlig tisdag, ramlade över sisådär 250 00 euro. Det är ganska svårt faktiskt, men ack så underbart att tänka på. Och just nu är vädret så tråkigt att vi alla behöver lite hederligt old school blogg-fluff som tar en bort från diverse presidentval och spysjukor.

Så, här är min drömlista:

1. En lastcykel.

babboe-big_bibabbig14-xx-00_f02

Men va satan, tänker ni nu. Vem sitter och drömmer om en cykel? Jo, jag. Har suktat efter en dylik i några år nu. En elassisterad lastcykel som kan surra runt på mig, kameraprylar, barn, och matkassar. Ett inte helt omöjligt projekt utan Casino-pengar men ändå är det nog rysligt att slänga ut 3000 euro på något som jag egentligen inte BEHÖVER, utan enbart vill ha. Så den är konstant följeslagare på drömlistan. Och det eviga alternativet varje gång min jävla bil säckar ihop.

2. Nya cementgolv i hela huset

floor

Har alltid drömmar om ett helt nytt hus. Har flera Pinterest-mappar om hur jag skulle bygga upp hela min nya koja. Men faktum är att jag trivs bra här i vårt nuvarande. Vi bor på perfekt ställe, vi har bra grannar, nära till allting, och i grunden bor vi i ett välplanerat hus. Men, eftersom jag är lika ombytlig som en iller så ser jag ju hela tiden saker jag vill renovera här. Och golven är liksom slutfasen av den här renoveringsivern som hållit i sig i sju år. Och fick jag välja så skulle jag slänga betong över samtliga golvytor.

Jag vet att alla säger att det är hårt och skrälligt och nåt som min pappa säger enbart ska finns i industrihallar men jag tycker det är så jävla najsigt ändå. Finns ju mattor. Oj oj… men tänker bara på projektet rent konkret. Orkar man leva i kaoset som följer när detta ska genomföras? Men sen inser jag att om jag är rik som ett troll kan jag bo på hotell i en månad då. Baconfrukost for the win.

3. Trädgårdsuppryck

garden

Ingen i det här hushållet förstår sig på trädgårdsskötsel. Greken vill asfaltera allting och jag har jobbat på att bygga ett växthus i tre år (just nu står det tre gamla fönster uppradade mot husväggen, två är hela numera) så att säga att vår trädgård ser ut som skit är en underdrift. Så om någon hygglotyp kom in och fick fria händer och gjorde om hela skiten så skulle en stor del av mitt cashflow gå till hen.

4. Studioremont

Skulle slå ut väggarna och höja taket två meter. Lägga golv-till-tak-fönster på två hela sidor och sen smälla in ett takfönster. Sen skulle jag sitta där och götta mig och fota naturljus all day, every day. Mmmm…

5. Skräddarsydda kläder

a4e21b859fb2a305fe8016411a11c7a3

Skulle mer än gärna betala någon som kan specialsy kläder åt mig, som typ dessa byxor på bilden som jag letat efter i tre år. Hittar så hiskeligt mycket snyggt jag kunde tänka mig klä mig i en men sen när jag väl hittar nåt som är lite ditåt är det ändå aldrig helt rätt. Hur jävla fint skulle det inte vara om någon kunde skräddarsy en egen klädkollektion åt dig enligt dina specifika önskemål och mått? Sånt man drömmer om när man är sekunder från att bada i fantasipengar.

Så ja, där är min lilla lista. Vilka fem kommer med på din? #moneymoneymoney

S(nippa).

– Mammaaaaaa…?
– Ja?
– Har du en pippeli?
– Umm, nej. Mammor har en snippa.
– Hmmm… var är den då?
– Nå den är där som du har din pippeli.
– Ok… Men, mamma! Men vet du vad?!
– Nå?
*tar av sig strumporna*
– Jag har också en NIPPA! Här! På min tå!

Älskar konversationer med mitt barn just nu. Dom är så sjukt random.

img_8777

Barnets enda födelsemärke, (s)nippan.