Good shit · Tips · Träning

Ut på tur, aldrig sur.

img_7137img_7138img_7139img_7140img_7141

Eftersom en så stor del av min dag går åt till att sitta stilla framför en skärm så är behovet av frisk luft och rörelse ganska stort efter arbetstid. Som en skänk från ovan frågade Lina mig i fredags om jag hade lust att komma på valfri vandring på västnyländsk naturstig på lördag. Mitt liv är just så rock n’ roll att en skogspromenad på en lördagskväll lät som en oliiiidligt spännande tanke. Sen kom ju dock insikten direkt efter att 1. Mavve är på jobb 2. Adrian orkar normalt gå från garaget från bilen innan han tröttnar på att gå 3. Jag är i pisset om jag inte får någon vänlig själ som kan umgås med honom några timmar så att jag kommer iväg.  Jag MÅSTE komma iväg.

Så satte en intensiv kampanj igång för att få någon att ställa upp. Det tog SJU försök innan jag äntligen hittade mina hjältar, Johan och Elin! Egentligen är det en positiv sak, att jag ens har sju personer på listan som eventuellt kan hjälpa oss, men just nu var jag så sönder för jag var så otroligt inställd på att få göra nåt utan barn några timmar och det var absurt hur precis alla hade program just det där tre timmarna.

Nå, ungen släpptes av på tacomiddag till Johan som hade fullt hus med barn och folk. En till spelade liksom ingen roll, tyckte han. Schyrre! Och iväg for vi sen, Lina och jag. Utan barn. För att vandra runt Finlands sydligaste udde på fastlandet.

Tulluddens naturstig öppnades upp för allmänheten 2014. Innan dess var området avstängt. Så himla fin rutt att vandra. Strand, skog, hav och klippor. Som ett Finland i miniatyr. Själva rutten är drygt sju kilometer lång och kräver ingen större kraftansträngning. Dock, har du svårt att röra dig på ojämna underlag eller hoppa på mindre bergsklippor så ska du nog inte gå denna. Stundvis lite svårframkomlig om du har rörelseproblematik.

Här kan ni läsa mera om denna rutt. Själv skulle jag gärna återvända i ett absurt rojsigt höstväder, storm och ösregn. På lördag var det som om hela udden var innesluten i ett tät glaskupa för havet krusade sig inte ens på vattenytan. Så stilla, att det inte ens kändes som Hangö eller hav överhuvudtaget. Är så glad att vi har en så himla fin natur här överallt. Gratis för alla, bara att gå ut och njuta.

Mitt mål är att en dag vandra the West Highland Way i skotska högländerna. 150 kilometer vandring i helt otrolig natur. En sju kilometers promenad runt Hangö udd må verka som en löjlig start, men nånstans måste man ju börja. Borde börja jaga barnvakt nu, känner jag.

Ut och njut!

En reaktion till “Ut på tur, aldrig sur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s