Den sommartid.

FBMarie

Vilken pangstart på dagen! Åkte till Svartå och fotade Marie och Pampas. Så sjukt tacksamma objekt. Och ett massivt tack till Heidi för lånet av häst och hjälp med reflektorn.

Idag är det skolavslutning. Önskar så himla mycket just nu att jag var tio år gammal igen. Just nu skulle jag då befinna mig hos min gamlafarmor på Kärrgatan. Dit gick vi alltid med våra betyg och visade upp dem, fick en kram, Jaffa, och en peng som belöning för att man var så kova på det här med skola. Eller ja, peng fick man oberoende av vad det stod för siffror på det. Sen väntade ett evighetslångt sommarlov. En vecka med fammo och fafa på Attu i Pargas. Nätter i tält på bakgården med Anki. Långa sovmorgnar och dagar utan några planer alls. Mest skulle man väl helst undvika att strida med sina syskon så att inte morsan bröt ihop av all det kaos som bröt ut med lite för många energiska barn under samma tak dygnet runt. Husvagnssemestrar, simturer i Pumpviken (ja, vi simmade där trots att vi antagligen fick skabb), upp med cykeln till Lövkulla-kiosken och hälsade på Lisa-tanten och tålmodigt plockade ihop en godispåse åt en för den femma i mark man hade för stunden. Leka pick på gården med Johan, Jesse, och alla de andra som rände runt kvarteret dygnet runt. Spelkort fasttejpade på cykeldäcket så att det smattrade sådär härligt när man lät det rulla ner för Lövkulla-backen. Klättra på berget en hel eftermiddag, sparka fotis på planen bakom huset och driva grannen till vanvett. Grilla korv på terassen när pappa kom från jobbet. Ack dessa ljuva barndomssomrar.

I år blir det varken sommarlov eller semester. Men måste bli lite bättre på det där med att bara njuta. Blir kanske inte så mycket klätter på berget, inte heller Lisa-tanten finns i kiskan mera. Och Pumpivken simmar jag knappast heller i. Men en korv och lite Jaffa ska man väl lyckas klämma in. Och sen får jag lämna barndomens skärgårdsidyll med fammo och fafa till vuxenlivets havsfantasti med nätter på bastuterassen på Spatten med syskon, bihang, barn, och föräldrar. Sommar är ändå sommar. Trots att man tyvärr inte är tio år längre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s