Pausen.

LillaJulÄntligen är den här helvetiska skitmånaden strax över! Den har varit tung. Fruktansvärt tung. Har aldrig i hela mitt liv upplevt att någonting varit så dränerande som november 2014. Om jag tyckte att sista veckorna innan Adrian kom ut var överjävliga, så var det inget jämfört med den senaste månaden. Jag vet inte alltså men kanske det beror på att vi råkade komma hem från ett paradis mitt i den tyngsta biten av det finländska året. Eller så har det varit kämpigt för att vi alla sovit så himla dåligt och det har påverkat precis allas humör. Eller så är det helt enkelt så att jag bara varit så SATANS stressad att jag känt mig lite som att jag bott under femhundra kilo sten som legat på min bröstkorg. Oberoende av vad, eller kanske en kombination av dom alla, så är jag ofantligt glad att det nu eventuellt kanske möjligen pikilite kanske börjar lätta. Har haft en otroligt slitsam vecka bakom mig då Adrian vägrat sova på nätterna, vilket gjort mig till en förbannad ragata på dagarna, och sen har detta då i sin tur lett till att jag inte får sömn när han nu väl börjat sova igen, vilket gör mig ännu mera stressad och så är vi inne i hjulet igen.

I fredags skulle jag gå på Lindas bloggevent men efter att Greken huxflux lyckades klämma ut två lediga kvällar från sitt jobb så bestämde jag i sista sekund att nej nu måste jag lite ta det piano innan jag går i bitar helt fullständigt, så vi åkte ut till havet med min pappa istället. Tittade på På Spåret. Gjorde pizza. Badade bastu. Sov exceptionellt ryckigt och dåligt men kände ändå att det var skönt att komma iväg. Det är så sanslöst råddigt här eftersom jag väntat på att kunna ställa in möblerna i det nya sovrummet så det är ingen direkt njutning att lunka på här hemma. Nu är den biten påbörjad iallafall så det känns som en stor befrielse, snart ska jag visa hur rummet blev. Golvet är kärlek. Vill bara få huset städat inför jul nu. Mår liksom psykiskt dåligt av att det ser ut som ett avsnitt av Hoarders här.

Så, eftersom jag nu insett att jag inte måste vara hygglig och tacka ja till varenda jobb jag tillfrågas om så har jag nu bestämt mig för att inte ta ett enda nytt jobb på ett tag. Jag mår inte bra av det helt enkelt. Det är sinnessjukt svårt att kombinera karriär med spädbarn om den andra parten dessutom jobbar helt fuckade arbetstider. Jag är ingen Blondinbella. Jag är en kvinna med kort stubin och om jag ska lyckas med konstformen att driva firma på heltid samt hänga med spädis, så behöver jag en nanny. Helt seriöst. Dessutom har jag ju ett heltidsjobb, ett som jag dessutom ska vara tillbaka på inom TRE månader så varför jag stressar runt med firman när jag verkligen inte måste är för mig ett mysterium som jag först nu insett att jag inte behöver krångla till. Lösningen heter NEJ, tack. Jag hinner inte. Punkt. Så trots att jag älskar att folk är så fina att de vill komma till just mig, så tackar jag för mig för stunden. Prioriteten just nu måste ligga på min lilla skitunge som gör mig så förbannat lycklig, kärleksfull, och fullständigt tokig på en och samma gång. Jag visste ju att det skulle bli ganska tungt att leva med en bebis, jag var inställd på det. Men man måste ju inte göra det tyngre genom att sätta sig själv under extrem press när man egentligen inte måste.

Så, just nu har jag ungefär femton punkter på en to do-lista som jag ska beta av. Den ska vara avklarad innan fredag har jag tänkt. Efter det tänker jag inte göra ett jota fram till den tredje januari då jag ska gå på bröllop. Och så ett till i februari. Så ser planen ut just nu. Det räcker för mig. Lärde mig med en gång vad en extrem arbetssituation kan göra för mitt psyke, vill inte återuppleva den osköna perioden.

3 reaktioner på ”Pausen.

  1. Vad bra att du själv märker att det lir för mycket och nu kan säga stopp! För oftast tror vi att vi kan/orkar/bör göra mer än vad vi kanske borde för att annars får man dåligt samvete för det också, men det bästa är ju att stanna upp och just nu inte göra något annat är det mest basala..you´ll be back när du vill och orkar! Livet med en bebis är inte alltid så ljusrött som man vill tro😉

  2. Det var tråkigt att du inte kunde komma på blogg-eventet! Hade varit roligt att träffas lite längre än ett hastigt snack på Lindex😉 Men bra att inse när man behöver en paus och ANDRUM! December började ju i alla fall bra med kallt o soligt väder, åtminstone här i Tenala🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s