Fransförlängningen.

 fransUrsäkta den rysliga bildkvaliteten, tyvärr är ingen i hushållet skolad till fotoass. Fick bli sketna selfies.

 Då släpper vi allt om heter förlossningar och aggressioner för stunden, och fokuserar på lite mera världsliga ting. Nämligen, FRANSFÖRLÄNGNING! Jag åkte iväg i ottan imorse (ok, klockan var halv 9 men det kändes som mitt i natten eftersom jag hade maxat med hela tre timmar osammanhängande sömn inatt. Hello, gallskrik sju gånger!) till Ekenäs. Fick tipset av någon snäll person här på bloggen att Jenny på Chic, hon är the shit när det kommer till sånt här. Och jo, det var hon! Jag förvarnade henne om mitt totalt sjuka panikångestbeteende kring just ögonfransar och hon sa att det var fint med en varning, vi ser hur det går. Nu kör vi! Och så satte vi igång. Och det var inte ens lite obehagligt. Jag var ju så förbannat trött så att dom där två timmarna bara susade förbi i en enda dimma. När jag hade legat där i nittio minuter så frågade jag var klockan var och blev lite överraskad att äventyret snart skulle vara över. Lite började det svida då och då eftersom jag fladdrade så förbannat med ögonen stundvis, men knep ihop och fokuserade på annat och lyckades dessutom slockna till nån minut här och var. Gjorde absolut inte ont eller var obehagligt på nåt sätt.

Och helt plötsligt var det klart! Fick sätta mig upp och sen öppna ögonen. Först trodde jag att jag hade blivit synskadad (SKRÄCKEN!) för jag såg så sanslöst suddigt. Tills jag kom på att jag är ju nästan blind då jag inte har linserna i, vilket jag självklart inte hade under den här processen. Men sen när jag fick stirra in i en spegel tio centimeter framför fejan så såg jag äntligen resultatet. Och glad blev jag! Så ju nästan pigg ut för första gången på hundra år! Så nu ska jag bara reda ut mina ögonbryn och sen är den här naaman redo för en sminkfri månad i tropikerna.

Så, fransförlängning får fem trötta femmor av fem möjliga. Blev som jag tänkte, jättebra. Nästa gång ökar vi längden lite och sen kapar jag håret. En förvandling om dagen är allting jag orkar med. Detta gjordes alltså på CHIC i Ekenäs av den superkompetenta Jenny. Jag är inte sponsrad, tycker bara att välutfört arbete ska lyftas. Så, om ni funderar på detta så kör på bara. Värt.

Och dagens extrabonus: Adrian vände sig imorse från rygg till mage. Och inte bara en gång, utan varje gång vi lade ner honom. Vet inte om det är så bra att han gör det just nu, en vecka innan monsterresa, men skönt att han går framåt som han ska. Han har vänt sig i misstag ett par gånger innan men nu har han fattat grejen. Bra, barn. BRA!

2 reaktioner på ”Fransförlängningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s