UP!

Det bästa med mitt jobb som pressfotograf är att jag får åka ut till ställen jag annars aldrig någonsin hade ens en tanke på att besöka. Det kan vara allt från topphemliga militärbaser insprängda i berg, hänga med en galenpanna som kapar ner träd, eller åka längs ut till havsbandet och se öar som inte ens är tillgängliga för civilbefolkningen. Alltid är ju inte det här jobbet heller så jävla hot. Det finns tristess här också. Kommunalbevakning är lite tungt ibland, orterna är små och man vet inte hur man ska kunna ta nya bilder på samma typer som figurerar om och om igen och ibland känns det som att du träffar vissa lokalpolitiker oftare än din egen mommo. Och sen är det ju det här med att man inte kan säga nej till jobb, oberoende av hur jävla mycket dom skrämmer skiten ur dig. Två gånger har jag åkt rakt ner i underjorden till Tytyri gruva och det är kanske inte helt lämpligt då man lider av grov klaustrofobi. Inte heller är det så jävla gött att fota fallskärmshoppare när man är livrädd för att flyga. Men satan i gatan om rädslan ska stoppa en. Ibland måste man bara säga F*CK IT, och köra så att kottarna strittar (trots att man får panik av bara tanken på vissa uppdrag.)

Så det här med att det kom ett erbjudande om att flyga luftballong i jobbsyfte kom inte direkt som någon jättevälkommen bonus. Jag fick ett dygn på mig att fundera på om jag ville ta jobbet eller inte och trots att hjärnan bara skrek NEEEEEJ, så sa munnen JA och helt plötsligt befann jag mig där i Brunnsparken en solig kväll för några dagar sedan. Jag är alltså extremt rädd för höjder. Så pass att jag drömde mardrömmar under veckan över detta. Men jag försökte att inte alls tänka på vad jag egentligen hade tackat ja till, utan fotade på bara, 01BallongHär hade vi precis börjat fylla ballongen. Jag säger vi, eftersom alla hjälptes åt. Inte ens här fick jag någon olustkänsla. Jag var för fokuserad på uppdraget och hade på något sätt inpräntat att detta händer inte på riktigt, du kan vara luuuugn, Nina… det är ju dom andra som ska flyga femhundra meter upp i luften. Inte du. Eeeh, bra tänkt där.02BallongVi var inte enda ballongen som skulle upp den här kvällen. Plötsligt var Brunnsparken full av publik och tre andra ballonger. Och innan jag visste ordet av så var ballongen startklar. Vi hoppade in, och det var inte förrän vår underbare pilot skämtsamt sade att nödutgångarna har ni då åt alla håll, hehe och tryckte igång elden som jag tänkte att nej, nej, neeeej, jag vill ju inte!  Men det sa jag ju inte högt. Och utan att jag riktigt förstod vad som hände så susade vi över taktåsarnaa i Eira. Mina ben började darra lite ofrivilligt och det var knäpptyst i korgen. Jag stoppade kameran framför nunan och knäppte loss så gott det gick när händerna darrade som aldrig förr. Jag tänkte tyst för mig själv att nu dör jag. Någon i korgen justerade kroppen och det gungade till och jag ville döda alla mina medpassagerare. Men sen, sen när det där första paniken lagt sig… sen, blev det ganska magiskt.

03BallongJag tittade hela tiden uppåt på den ballongen som låg framför oss och ville verkligen inte att vi skulle åka sådär sinnessjukt högt. (Som om hundra meter hit eller dit spelar nån roll när man redan är högre än måsarna). Men efter en stund hade jag liksom vant mig detta och vyerna och kvällen var så fantastiskt fint så jag kunde liksom tagga ner lite och bara njuta. Inte ens en gungning hit eller dit störde så mycket. Stämningen lättade och alla tyckte plötsligt att det var rätt så skönt alltihopa.

04Ballong

Jag kunde tillochmed flytta mig lite runt i den där korgen och tog bilder åt alla håll. Där var Domkyrkan, Högholmen, och hela stan faktiskt.05Ballong

All cred till den här snubben, Olli. Han har flugit ballong i en evighet och hade väl lättat upp till skyarna närmare tretusen gånger. Han tog det så piano att jag inte ens behövde fundera på att ramla ner. Dessutom liknar han min farbror Lasse, en konstig tröst i misären. Så vi seglade på i en timme. Vi frågade frågor, han berättade om sina äventyr. En timme flöt vi på med vinden tills vi nuddade marken igen ungefär tio kilometer från startplatsen. Landningen var dessutom sjukt spännande, vi missade ett dike med en meter. Först via en buske så att vi inte skulle träffa diket. Det där med att styra dom där mojängerna är ju lite vanskligt. Sen blev det skumpa och diplom. Det hör tydligen till grejen varje gång man åker, skumpan alltså. 07BallongOch där är jag! Som VÅGADE! Så himla nöjd att jag tog steget och sprängde mina egna gränser en helt vanlig kväll i september år 2014. Vill jag åka igen? Nja, alltså det var en fin upplevelse och så men det känns som att det är gjort nu liksom. Är absolut inte rädd längre men vet inte om det ger mig så mycket att åka igen. Men kan varmt rekommendera detta till alla. För om jag klarade av detta med alla mina helvetes fobier så kan nog vemsomhelst. bara gör’t!

6 reaktioner på ”UP!

  1. Dendär ena bilden med vy över stan och vattnet är helt fantastisk..! Jag är också såå rädd för höjder.. Flygplan funkar fint sålänge det inte är turbulens, men usch vilken panikkänsla jag skulle få av att sitta i en såndär ballong då det kränger till lite.. :S Jag undrar om jag någonsin skulle våga.. Kanske om nån erbjöd mig rejält med pengar😀

    • Alltså, jag klarar överhuvudtaget inte flygplan, pariserhjul, eller annat som är högre än ett tvåvåningshus och därför tänkte jag att detta skulle vara horror. Men av nån anledning så vande man ju sig ändå. Så himla tyst och totalt vindstilla däruppe. men man får koppla bort logiken bara och stå ut:)

  2. Vilket härligt inlägg!😀 Duktiga du! Och jag håller verkligen med Maria här ovan om att den där ena bilden är helt fantastisk. Magisk! Som tagen ur en storslagen film.🙂

  3. Oj, ifall en annan med höjdskräck klarar av det aknske jag tom. någongång sku våga.:/ Säg, inte råkade ni landa i Vik?! Funderade bara då här landade flera ballonger på fredag. varav en tänkte landa i ån/diket. De landar ju ofta här, och har då brukat vara väldigt säker på att jag aldrig, aldrig sku vela åka i sen sådan, fast barnen så gärna sku!🙂

    Underbara bilder!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s