Tvångsspråken.

Vet ni vad som är jätteledsamt? Jo, att folk orkar lägga så mycket negativ energi på språkdebatten i det här landet. Det finns ett förslag inom Raseborg just nu som går ut på att det andra inhemska språket ska börja undervisas redan från första klass. Alltså, de finska barnen skulle börja läsa svenska, och de svenska ungarna börjar med finskan från första årskurs. Tydligen är det här nu det mest outhärdliga förslag någonsin om man läser kommentarerna till den här artikeln. Motståndet kommer inte bara från finskt håll som på nåt sätt ändå är lite förståeligt med tanke på dagens inställning till den så kallade tvångssvenskan. Nej, det handlar även om hur jävla hemskt det är att TVINGA barnen till något så fruktansvärt som att börja med finska redan när man är sju år gammal. Usch och ve och fasa! Hur kan dom? Suck. Blir så jävla trött på sånt här skit. Jag kan inte förstå att det finns sån absurd motvilja till att vilja lära sig dom här språken så tidigt som möjligt. Jo, jag vet att svenskan faktiskt bara pratas på heltid av ungefär 5% av befolkningen men hur kan en förbise det faktum att hela Norden i princip förstår svenska, och inte se värdet av detta? Folk beter sig som om människor bara hade kapacitet att ta in ett enda extra språk i huvudet för det upplevs tydligen som så jävla sjukt att vi måste lära oss prata de två språk som är officiella språk i det här landet. Därtill så snackar vi om Raseborg nu, en kommun där tvåspråkigheten i allra högsta grad lever och om något borde uppmuntras. Vissa tycker att om nåt så borde engelskan introduceras tidigare då. Men engelskan får vi ju ändå: via teven, via musiken, och via hela nätet. Jag lovar att vissa barn förstår mera engelska än de gör finska/svenska i den här regionen. Ganska tragiskt ändå, att man inte vågar säga två ord på svenska, men kan sjunga hela Lady Gagas repertoar.

Ser på min egen bakgrund och hade mer än GÄRNA hört mera finska som liten än jag gjorde. Jag hade inte enda finskspråkig polare och redan tanken på att tvingas beställa en hamburgare på finska när jag åkte till Helsingfors någon gång gjorde mig skräckslagen. Hade dock turen att halva min släkt är finskspråkig så ett antal gånger per år så umgicks jag uteslutande på finska. Och jag talade som en kratta, men talade iallafall. Och det hjälpte nog mycket. För sen flyttade jag till Sverige i fyra år och yttrade inte ens två meningar på finska. Det var inte förrän jag började jobba på Västis som jag insåg hur otroligt mycket jag måste kommunicera på finska för att ens kunna fungera i mitt yrke. Trots att jag jobbar på en svenskspråkig tidning så går nog mera än hälften av jobbet uteslutande på det första inhemska. Och vackert så, jag blev bättre. Och nu är det dessutom så att min svärmor är finskspråkig och helt medvetet så väljer jag att åtminstone försöka prata det med henne. Jag VILL kunna prata finska. Jag vill ju bo i det här landet.

Ju tidigare man lär sig ett språk, desto enklare är det. Inte ser jag treåringar som är bekymrade över vilket språk de umgås på. Man hänger väl med ändå. Attitydproblemen kommer ju när man blir äldre och hela tiden möts av föräldrar eller andra som säger usch och ve, har ni läxor i finska/svenska? Det som är så svårt! Adrian språkbadar redan nu och tänker se till att han hänger så mycket som möjligt på finska så att han får det enklare i framtiden. Det är fan inte kul att begränsas av ens egen språkkunskap. Önskar att människor slutade upp med dom här negativa attityderna mot vardera språkgrupp. Finländare är vi allihopa. Se språken som en gåva och inte som ett straff. Det är fan inget tvång, det är en ynnest. Ta emot möjligheten.

16 reaktioner på ”Tvångsspråken.

  1. Ja usch och härregud och fann och hans mormor att det skall vara svårt att få detta skogsfolk att inse språkens betydelse! Att lära sig flera språk så tidigt som möjligt är det bästa som kan hända en människa, men alltid finns det motsträvare. Tar som exempel en kollega; tyckte synd om sin son som måste plugga svenska från sjuan! Eftersom han själv haft svårt med svenskan! Vilken idioti!! A) det är 30 år sen kollegan läst svenska b) han bodde då ute på landet i finska österbotten, familjen bor idag i Tfors c) enligt kollegan behöver man inga andra språk i Finland än finskan…… summa sumarum; kvitterade med; ta ni de jobb ni får, vi flerspråkiga tar de jobb vi vill ha🙂
    Sen kan man ju fortsätta debatten med att förundra sig varför finländska barn börjar skolan i den åldern när tex. brittiska o franska barn redan läst o räknat i ett par år….men det är en annan femma…..

  2. ”Jo, jag vet att svenskan faktiskt bara pratas på heltid av ungefär 5% av befolkningen men hur kan en förbise det faktum att hela Norden i princip förstår svenska, och inte se värdet av detta.”

    Skandinavien betyder inte så mycket åt oss finnar, de flesta av oss. Och i Skandinavien talar vi ju glatt engelska för att i alla arbetsgrupper finns det också folk från Europa så att engelskan är det naturligaste gemensamt språk.

    Finnar har bara Finland som sitt hemland. Vi har inga som helst hemortskänslor mot Skandinavien. Det är bara de svensksporåkiga som känner att Skandinavien har en så stor betydelse i livet.

    Finnar och särskilt de ny nyfinnar lär sig inte engelska så hemskt lätt. Visst är barn ofta bra med engelskan men inte alla, och alla skulle behöva flytande engelska för sin egen nytta, för att arbeta, studera och ha kontakter var som helst.

    Jag är så trött på att förklara dessa grundsaker om finnarnas och nyfinnarnas liv om och om igen. Och jag har en känsla att de svenskspråkiga förstår inte als att de borde lyssna på oss.

    Man kan inte förbise att ”tvångsfinskan” är egentligen ”nyttofinska” för de svenskspråkiga om de inte planerar fyllat utomlands efter skolan. Man behöver mycket bra finska för att kunna förverkliga sig i Finland. Men svenskan behöver vi flesta aldrig (och jag menar aldrig) efter ungefär tio års svenskstudier (i grundskola, i yrkeskola eller gymnasium, i högskolor/universitet).

    Det borde inte finnar obligatorisk svenska i Finland – och besynnerligt inte obligatorisk svenska från ettan. Finnar och nyfinnar måste fä välja sina språkstudier för sin egen nytta. Och ja, de välutbildade finska föräldrar kan välja skolspråk med sina barn, precis som de flesta föräldrar i världen.

    Vet du att det finns inte nånstans i världen så otroligt tvånsspråk som svenskan i Finland? Om man har tvångsspråk är de alltid värlspråk eller de ursprungliga språk av befolkningens förfäder (Irland) eller så är befólkningen så små att man kan inte ge högre skolningen på landets eget språk (Island). Och även i dessa länder har man inte så långa tvångsstudier och ingen som helst ”tvångstjänstespråk” för alla akademiska studenter.

    Varför skulle du inte låta de finska och nyfinska familjer välja sina barns språkstudier som man väljer dem i andra länder?

    Jag skulle vilja att den här frågan behandlas nu ordentligt. Var så vänlingt och svara.

    – Käreitär –

    • Intressant resonemang, kring att finnarna inte känner nån samhörighet med Skandinavien. Ärligt talat, hade ingen aning om detta och då blir ju resonemanget kring att INTE lära sig svenska åtminstone lite mera förståeligt. Är faktiskt så naiv att jag trodde att hela landet på nåt sätt upplevde sig som en del av Norden.

      Men vidhåller ändå, eftersom inlägget handlade om ett undervisningsförslag i just Raseborg, att såväl finska som svenska är extremt viktigt just här. Talar inte för resten av landet eller Åland. Inser ju att svenskan inte har särdeles hög kurs i typ Kuopio, lika lite som ålänningarna känner sig manade att lära sig finska. Men här, i Karis åtminstone, så lever vi i allra högsta grad i ett samhälle där du inte kan undgå vare sig finska eller svenska. Och om man då vill göra det lättare för dessa två spårkgrupper att närma sig varandra, och avdramtisera de båda grupperna inför varandra så kan jag ju inte annat än applådera förslaget! Vad är bättre en det? En fungerande tvåspråkighet i den miljö vi trots allt ändå lever och verkar i på daglig basis.

      Hela ordet tvång och pakko är ju så negativt laddat att detär självklart att man inte vill röra i det med tång. Det är just en så mentalitet som gör att vissa människor väljer att döma ut hela finska befolkningen som ”jävla finnar” eller den andra delen tar ut sina aggressioner genom att sitta och skrika ut sin frustration med ”saatanan rantaruotsalaiset!” när man bara sitter på tåget och pratar svenska med sina föräldrar.

      Det har gått så långt att jag nuförtiden direkt byter till finska om jag inte befinner mig på hemorten. Har mer än en gång råkat ut för direkt hotfulla människor som helt oprovocerat skriker svordomar åt mig för att jag pratar svenska. Det har t.o.m. hänt i Tallinn att totalt random finländare skrikit ut en p.g.a. svenskan. Så sinnessjukt! Så infekterat är detta.

      Så nej, håller fast vid att förslaget är bra. Finska och svenskan är jämbördiga i Karis och förhoppningsvis är det även så en lång tid framöver. Jag vill gärna kunna leva i en miljö där man inte lynchas vare sig man pratar finska eller svenska. Det är ju bara ett språk! Människor är vi alla. Och jag önskar att det inte vore så himla dramatiskt alltihopa. Mera finska och svenska in tidigt i Raseborg. Gynnar alla som bor här.

  3. Inkku: ”Ja usch och härregud och fann och hans mormor att det skall vara svårt att få detta skogsfolk att inse språkens betydelse!”

    Vad är du att kalla de välutbildade finnar ”skogsfolk” bara för att de skulle vilja deras barn får läsa engelska och ett valbart språk i stället för tvångssvenskan?

    Vet du att även på Åland kan man välja sina språkstudier, de slopade tvångsfinskan. Finns det skogsfolk på Åland och över hela Europa?

  4. Nuo metsäläiskommentit kertovat vain paljon esittäjänsä omista tarpeista. Kun maailmankuva pyörii sen ympärillä että ruotsi on kaiken sivistyksen alkulähde, niin mitäpä muutakaan voi odottaa?

    Itse en ole koskaan luokkahuoneen ulkopuolella ruotsia käyttänyt ja pidän itseäni täysin häpeilemättä yleissivistyneenä ihmisenä jolla on paljon kansainvälisiä kontakteja ja luottamustehtäviä joissa ruotsilla ei ole mitään tekemistä. Tämä on tietysti näille tietyille tapauksille isohko uhka.

    • Maailmankuvani on todellisuudessa sellainen että olen asunut aika monessa paikassa, eikä missään muualla on tullut niin paljon kielellisesti negatiivisia ihmisiä vastaan kuin Suomessa, valitettavasti…. ehkä tämä on asia joka me suomenruotsalaiset huomaamme helpommin kuin suomenkieliset ihmiset, koska meillä on aina pienen pieni pelko sisällämme, että milloin se haukkusana tulee tai milloin sanotaan suoraan päin naamaa että Suomessa puhutaan suomea. Ja valitettava tosiasia on, että iso osa skandinaaviasta pitää meitä metsäkansana…huom. meitä! Myös suomenruotsalaiset! en todellakaan väitä että minä olisin parempi ihminen sen takia että olen ruotsinkielinen, päin vastoin. Pidän yleensä liian matalaa profiilia juuri sen takia etten osaa suomea täydellisesti ja on jopa ollut B-kansalaisen tunne tämän takia koska aika monessa paikassa on nykyään palvelua vain suomeksi.

      • Ainakaan EU-tason tutkimusten valossa suomalaiset eivät suhtaudu kieliin negatiivisesti. Olisiko kuitenkin niin, että ruotsinkieliset sekoittavat pakkoruotsin saaman kritiikin ja kielten vastaisuuden aivan samoin kuin he sotkevat pakkoruotsin kritiikin ja suomenruotsalaisvastaisuuden?

        Skandinaavien mahdollista asennetta meihin ”metsäläiskansana” ei huomaa, jos ei puhuu heidän kanssaan englantia.😉

      • Enpä ole huomannut tavanneeni Suomessa millään lailla ”kielellisesti negatiivisia” ihmisiä. Useimmat ulkomaalaiset pikemminkin arvostavat ja ihmettelevätkin suomalaisten kielitaitoa. Jostain syystä kuitenkin pakkoruotsin kannattajat katsovat myös oikeudekseen haukkua ruotsia osaamattomia ja/tai pakkoruotsia vastustavia suomalaisia sivistymättömiksi.

        Tietenkin myös jos enemmistö pakotetaan opiskelemaan heille täysin yhdentekevää kieltä, ja vain jotta pieni alueellinen vähemmistö saisi palvelua, niin ei ehkä ihme, että kieleen sitten myös suhtaudutaan negatiivisesti. En minä ainakaan halua ruotsia puhua, vaikka sitä osaankin. Jos se on sitten negatiivisuutta, niin olkoon. Minulla lienee siihen kuitenkin oikeus.

      • No minä en kyllä todellakaan antaisi mitään arvoa moisille näkemyksille, enkä todellakaan ala olemaan ”vähemmän kielellisesti negatiivinen” (mikä sinusta siis ilmeisesti tarkoittaa ”ei puhu ruotsia🙂 ihan vaan moisten ennakkoluulojen takia. Ei se ruotsi nyt vaan ole tuommoisessa asemassa, hyvä ihminen. Maailma on suuri, mennään sinne muualle sitten jos noin on.

        Itselläni on omassa kansainvälisessä ystäväpiirissäni tilastollisesti ihan järkevä, muttei mitenkään dominantti, komponentti skandinaaveja ja he ovat aina suhtautuneet minuun asiallisesti. Ongelmia on tullut muutamina kertoina kun joku suomalainen sekopää on tullut vaatimaan sitä että heidän pitää alkaa tuomita minua metsäsuomalaiseksi.

        Mitä haukkumisiin tulee, niin niitä olen saanut ihan riittävästi osakseni ”ihanilta” ruotsinkielisiltä, tosin on pakko myöntää että enemmän vielä ”käännynnäisiltä” suomenkielisiltä — muistan ikuisesti tilanteen Vöyrillä kun (nimenomaan) ruotsinkieliset lapset tehnyt alunperin suomenkielinen täti huutaa suu vaahdossa halveksuvansa karjalaisia. Ei niistä kannata välittää, en minäkään.

  5. Jag tycker också den här diskussionen är så underlig. So what om du aldrig kommer att ”behöva” det andra språket. Men det ger dig ju en möjlighet att göra det. Att ha ett större arbetsfält och större chanser till jobb. Oberoende om du vill bo i Mikkeli eller i Kalmar. Eller Norge, Danmark. Det är ju liksom inte bort från något överhuvudtaget, inte för nån. Ja, nå. Kanske bort från de tidigare generationer som inte fick denna möjlighet. Dessutom finns det ju massor av forskning som påvisar att flera språk ger dig fler sätt att tänka och koppla ihop saker. Tycker det märks en skillnad redan mellan dem som både pratar dialekt och standardspråk. Är man van att endast höra t.ex. högsvenska kan man inte lika lätt gissa vad t.ex. fexet eller föyset är. Då är det inte heller lika lätt att gissa norska eller isländska ord. t.ex.

    • Ai mitäkö siitä, jos enemmistö ei tarvitse alakoulusta yliopistoon luetettua kieltä ikinä (vain 4% suomenkielisistä kertoi tutkimuksessa kokevansa osaavansa ruotsia)? Miksiköhän muualla maailmassa vieraat kielet ovat opinto-ohjelmassa siksi, että niitä aikuisten oikeasti tarvitaan kommunikointiin eikä vain aivovoimisteluun. Pakkokieli ei ole mahdollisuus, vapaaehtoisesti opiskeltu kieli on. On järjetöntä väittää, että koko maailma voisi opiskella pakkoruotsia tai vaikka pakkosuomea ja se olisi kaikille pelkkää plussaa. Valtava panostus vailla todellista käyttöä! Siinä menee niin koulutusresurssit kuin ihmisten kallis aika hukkaan.

  6. Hur mycket är det egentligen fel på det svenska språket som ämne och hur mycket är felet på hur språk undervisas överlag i Finland?

    Finländska grundskolan ska vara allmänbildande. Finland är ett land i Norden och om det faktiskt är så att somliga aldrig kommer i kontakt med svenska i verkliga livet finns det desto STÖRRE orsak till att läsa det i skolan! Inom ramen för undervisningen av svenska språket borde ingå allmän kännedom om Sverige och de övriga nordiska länderna. Engelska i all ära, men ingenting kan ändå mätas med att kunna få information om ett land på dess eget språk eller att kunna kommunicera med människor på deras modersmål. Genom språk lär man sig också om kultur. Det är en styrka och ett trumfkort att förutom engelska OCKSÅ kunna svenska och på så vis klara sig på ett helt annat sätt i Sverige och i ganska stor mån Norge och Danmark än vad t.ex. en totalt engelskspråkig kan göra. Vi finländare skulle kunna ha ett övertag i Norden om vi skulle vilja det. De nordiska länderna samarbetar redan på många plan, och vi skulle ha mycket att vinna på att ytterligare fördjupa vårt samarbete för att framstå som föregångare vad gäller vårt välfärdsstatssystem och mänskliga rättigheter ur ett verkligt internationellt perspektiv.

    Sluta nu en gång för alla kalla det för PAKKOruotsi. Det är befängt att ett skolämne ska få stigmatiseras på det vis som det gjorts de senaste åren. Att påstå att det inte finns någon nytta med det för att man aldrig har användning för det och att det därför är berättigat att kalla det pakko är ett dåligt argument som inte håller: ganska snabbt skulle alla människor vilja plocka bort ganska många fler skolämnen i skolan som passar just dem, deras livssituation och deras intressen.

    Vilken bild ger man egentligen språkliga minoritetsbefolkningar i Finland överlag om man inte ens vill hjälpa till med att integrera den svenska minoriteten? Finlandssvenskarna är en språkgrupp vars modersmål faktiskt är lagstadgat i grundlagen som ett av landets nationalspråk. Svenskspråkiga är lika mycket finländare som finskspråkiga. Ökade språkkunskaper ger ökad förståelse för olika grupper av människor överlag.

    Det är finskspråkiga som skulle ha en sån jäkla nytta av att få lära sig bra svenska. Och om fallet är det att man inte lär sig det andra inhemska är det språkundervisningen som sådan som bör diskuteras, inte slopandet av skolämnet i sig. Ute i världen ses Finland som en föregångare för att man inkluderar en språkminoritet på det vis som man gör. Andra minoriteter vill ha samma rättigheter som vi. Det är inte klokt att ha andra länder som måttstock var situationen är sämre för språkminoriteter, istället borde vi stärka bilden av att vilja profilera oss som ett nordiskt och internationellt sinnat Finland. Våra lagstadgade rättigheter är bra, vad vi måste bli bättre på är att tillämpa dem i praktiken. Detta görs enligt mig genom att förbättra språkundervisningen, ge mer utrymme för flera språk och helt omstrukturera språkundervisningen så att det viktigaste kommer först: dvs. att kunna förstå och gör sig förstådd när det kommer till tal samt att få utveckla sitt ordförråd. Grammatiken kan man ta sen. Jag tycker själv att undervisningen i finska var totalt skit och ett enda grammatikflum, men jag tror ändå inte finska måste vara ett svårt språk; jag tror bara man undervisar det på ett väldigt svårt sätt som riskerar ge traumor för livet ifall man inte stålsätter sig.

    Om sanningen sen är den att man skiter i internationellt samarbete eller åtminstone nordiskt samarbete så kan jag färdigt säga att ett sådant Finland vill jag inte leva i. Och då blir förstås utgångspunkten för diskussionen helt olika.

    Till alla som är för att slopa det andra inhemska vill jag säga:

    1) Det är inte språken i sig det är fel på, tänk istället på hur vi kunde förbättra språkundervisningen överlag. Det är dit vår energi borde gå. Som det ser ut nu fungerar det inte i praktiken.
    2) Tänk på vilken nytta DU kan ha av att kunna just det andra inhemska. Det kan fungera som en bro till åtminstone det övriga Norden, underlätta arbetsmarknadsmöjligheterna för dig i Finland eller stödja dig i inlärningen av andra språk. Du lär känna människor från andra språkgrupper och lär dig om deras kultur på ett helt annat sätt. De potentiella nyttorna är så många att det förefaller fullkomligt absurt att ta bort det andra inhemska. Dra nytta av, istället för att dra in på. Jobba istället för att beslutsfattarna ska förbättra det som redan finns.
    3) Om du vill ha ett Finland som är helt slutet, där man inte satsar på språk, eller ett Finland där man bara satsar på engelska och andra språk än svenska: tänk då också på vad du som person sänder ut för signaler till andra språkgrupper. Det känns inte särskilt välkomnande. Allting här i livet handlar inte om vad samhället och andra kan ge till oss, det handlar också om vad vi kan ge samhället och våra medmänniskor. Varför kan man inte se det som att läsa ett språk i skolan är att man GES något, det är inte något som tas ifrån en. Om svaret på den frågan är att man inte lär sig språket ordentligt i skolan hänvisar jag till punkt 1). I Finland skulle vi ha potential att både ge och få massor av varandra. Finskspråkiga kunde lära sig riktigt bra svenska och svenskspråkiga kunde (men i många fall också måste) lära sig riktigt bra finska. Alla skulle vinna på det.

    Jag tror ens ställningsstagande i frågan i mångt och mycket handlar om ett hurudant Finland man vill leva i. Jag själv hoppas att man i Raseborg, där alla förutsättningar finns, vågar och vill vara en föregångare för ett flerspråkigt och öppet Finland.

    • ”Finländska grundskolan ska vara allmänbildande. Finland är ett land i Norden och om det faktiskt är så att somliga aldrig kommer i kontakt med svenska i verkliga livet finns det desto STÖRRE orsak till att läsa det i skolan”

      No mutta tämähän on näyttöä juuri siitä millainen itsetarkoituksellinen kuvio tämä koko homma on. Jos Suomi oikeasti on ns. ”pohjoismainen” maa, niin sitten se pitää ymmärtää sitä kautta että täällä on isohko suomenkielinen populaatio; ei siten, että koska Suomi on ”pohjoismainen”, koko väestö pitää ruotsinkielistää koska jostain syystä ”pohjoismaalaisuus” tarkoittaa ruotsinkielisyyttä! Pohjoismaalaisuus ei missään nimessä toimi siten kuin tässä vihjaat. Muutoin oltaisiin tekemisissä jonkinlaisen assimilaatiopolitiikkaa harjoittavan imperialismin kanssa.

    • ”vågar och vill vara en föregångare för ett flerspråkigt och öppet Finland.”

      Ei. Se mitä sanot, tarkoittaa että sen kuuluu olla ruotsinkielinen Suomi; ja että se että haluamasi asiat samalla jostain kumman syystä tarkoittavat ”avoimuutta”, koska lataat omiin tarpeisiisi moisia merkityksiä. Viepä vastaava kuvio Ruotsiin tai Ahvenanmaalle niin sinulle nauretaan päin naamaa juuri siksi, että he eivät lähtökohtaisesti ole mitenkään ”epäavoimia” koska he valitsevat kielensä toisin kuin joku intressiryhmä tahtoo.

  7. Suomi on tänä päivänä monikielinen maa, jonka selvä pääkieli on suomi. Suomi on kaikkia kieliryhmiä yhdistävä yhteinen kieli, jota kaikkien Suomen asukkaiden tulisi osata.
    Ruotsi on vähemmistökieli, jota Manner-Suomessa puhuu vain noin 260 000 ihmistä. Muunkielisiä on jo yhtä paljon kuin ruotsinkielisiä. Tässä tilanteessa pakkoruotsi ei enää ole mieläkäs vaatimus suomenkielisissä kouluissa.

    Tuntuu, että suruilta puuttuu suhteellisuudentajua, kun he inttävät ja inttävät pakkoruotsin puolesta. Koittakaa nyt hyvät surut laskeutua maanpinnalle ja tutustukaa vaikka kielikarttoihin, jos ette muuten liiku pienen yhteisönne ulkopuolella toteamassa, miten suomenkielinen maa Suomi onkaan.

  8. Finland är EU-medlem, vårt näringslivet är globaliserad, som också våra barn är och borde vara. Om någon ännu på 2010- talet vill back åt till Skandinavien, det är hens sak. Men man borde inte försöka tvinga var och en finne och nu finne tänka sådant som några finlandssvenska gör – att Skandinavien är vårt hemmet. Våra barn måste få gå skolan på deras modersmålet, finska, hålla deras finspråkiga identitet, det är deras rättigheten . Våra barn måste få välja vilka främmande språket de ska studera, helt och hållet i deras egna intresse. Ändå man måste studera åtminstone två främmande språket. ( Alla andra språket än ens modersmålet är främmande språket)
    I Raseborg omkring 30% av befolkningen är finskspråkiga och 70% är svenskpåkiga, omkring som i Borgå. I Borgå det finns inte förslaget att svenskspråkiga borde börja studera finska redan från första klassen. Det finns inte sådana förslaget heller i Helsingfors, Åbo eller Esbo,, där svenskspråkigas del är omkring 5% – är det så att vi finskspråkiga är mera toleranta, mera liberal när det kommer språkinlärning, än är vad svenskspråkiga är? Eller är det så att för svenskspråkiga, som vill leva i Finland, finska är ”nyttofinska”, därför dom kan inte acceptera att för finnar svenska är inte så viktigt språket? Eller är språklärning i Finland bara rå partipolitik?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s