Vänta barn

Kursa.

IdagGod tisdag, bästa medmänniskor! Chockerande nog så ser vi solen här i västnyland idag. Detta framkallar leende på vilken surkärring som helst. Inte ens det faktum att jag tvingats gå på wc ÅTTA gånger idag kan hindra glädjen. (Seriöst, hur jävla irriterande är dessa konstanta toalettbesök? Får sova på nätterna, men dagtid så urinerar jag mer frekvent än en gubbe med grova prostataissues. Overshare. Förlåt.) Det närmar sig friheten dessutom så jag kan väl inte annat än gå runt och le. Snön är nästan borta och isarna har släppt. Jag vet ju att det högst antagligen bryter ut arktisk vinter här ännu innan jag springer runt och plockar vitsippor men tar nog ut våren nu i förskott ändå. Får väl fira vår två gånger i år.

Ikväll ska jag gå på den där föräldraförberedande-kursen igen. Alltså, jag vet inte men förra gången så kändes nog allting som totalt slöseri av 90 minuter av mitt liv. Vi hade nånslags fysioterapisession med en person som tyvärr hade oturen att dra det hela för första gången ever. Kändes lite hit och dit allting. Dessutom så var ingenting egentligen nytt eftersom jag gått på yogan som förklarat samma saker men tusen gånger mera ingående. Nå, man kan inte vinna alla gånger. Hoppas på nåt vettigare idag.

Hade liksom väntat mig att den här kursen skulle vara som i en amerikansk romcom, att man ligger på golvet och andas och simulerar förlossning. Men nej. Dessutom måste jag gå solo ikväll då Greken flytt till Pampas hela veckan. Tror det handlar om smärtlindring idag så det känns ändå som nåt som torde vara rätt så väsentligt för mig att veta. Drugs, give me drugs.

Underligt många av mina polare som har ungar har totalt skitit i att gå på hela kursen och ändå klarat av att uppfostra kids så inte hade jag väl väntat mig att detta skulle bli nåt storslaget insiktsframkallande epos direkt men hoppas väl på att jag blir lite klokare. Vi får se. Och imorgon blir det då yoga för första gången på tre veckor. Blir spännande, känner mig så otroligt ur form mittiallt. Magen har liksom gjort entré. Känner mig som en skalbagge som ramlat på rygg men inte kommer upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s