Hur det har gått till.

20130503-111644.jpgEn sjukt nöjd en igår, efter 40 minuters löppass som resulterade i 6,2 kilometer. En helt otänkbar tanke vid årsskiftet.

Nu när det har gått några månader av det Nya Livet så tänkte jag reflektera lite över de val (för jo, det handlar enbart om vilja och val) som gjort att tretton kilo överflöd förstått att stritta åt hiliviti. Eller ja, det har ju inte strittat nånstans. Det har blivit kvar på otaliga tallrikar andra portioner som aldrig ätits, på löpbandet på Active Gym i ottan, och i simhallen där jag febrilt rekordsimmat mot mitt eget förakt för att stiga upp tidigt. Men såhär mitt i processen så har jag faktiskt inte gjort något som känts övermäktig, oöverkomligt, eller bara hemskt. Visst har det varit tungt att stiga upp sex och packa in sig i en smällkall bil och sen hoppa i en svinkall bassäng och för att därefter  tampas med hela västnyland som bara använder simhallen som nånslags spa-anläggning där man mest bara ligger och blöter upp kroppen. Men i ett tidigt skede fick jag lägga såna ursäkter åt sidan och bara köra mitt eget race. Det ÄR inte roligt att börja konditionsidrotta när kondisen ligger på minus. Eller när man svettas på ställen som man inte ens trodde kan svettas (hello, händernas ovansidor!). Men know this, det GÅR bara man ger sig fan på att få det gjort! Bara man erkänner för sig själv att man behöver en förändring, och att den förändringen är värt att skippa alla soffor och Kismetar i världen för.

Här kommer i en kort listform hur jag har gjort. har funkat för mig, absolut inte gångbart för alla, och definitivt inga upptäckter värda ett Nobelpris eller så.

– Bestäm dig. Enkelt, eller hur? Och ändå det svåraste i hela processen. Vissa är ju födda med en samarbetande kropp som förbränner choko som andra förbränner vatten. Grattis till er! Jag hatar er alla… skoj. Nämen faktum är ju att man alltid kan skylla på omständigheter och tidsbrist och kalas och fan och hans moster men så är ju livet. Det gäller bara att förstå att man får det man arbetar för.

– Fundera på vad du stoppar i munnen. Min obehagliga insikt kom när jag insåg att en vanlig KotiPide som jag skyfflat in som sallad ett par gånger i veckan tar mig nästan två timmar på ett löpband att lunka bort! Och när man redan står en halvtimme på ett löpband och inser mödan bakom det så börjar den där pizzan smaka ganska balle. Så inte värt det.

– Håll dig till EN portion. Simpelt, men ytterst effektivt. Hela min familj har en tendens att äta middag på ungefär sex minuter så jag har varit tvungen att lugna ner tempot där lite för att huvudet ska hänga med och inte direkt sleva på mera för att det är ju såååå gott! Äta långsamt en portion är key. Jag blir mätt, och känner mig inte som Heffaklumpen ett par timmar efteråt.

– Skippa läsk. Jättesvårt för mig för jag och Jaffan har på gränsen till ett seriöst samboförhållande. Har bytt ut limun mot Vischy om jag måste dricka nåt bubbligt. Alternativet nummer ett är Novelle Friss Citrus som är smaksatt med Stevia. Gott, gott, gott!

– Gör matlistor och planera hela veckomenyn. Enkelt sätt att kontrollera vad som finns hemma och så att man inte panikhandlar Snickers bara för att man måste få något. NU! Har använt tidningen MåBra’s veckomenyer som finns på deras hemsidor. Gratis, och enkelt.

– Se till att röra på dig. Spelar inte så stor roll vad du gör men kom igång. Man behöver inte vara maratonlöpare för att känna sig fin. Men hitta nåt som du orkar göra och variera dig. Jag springer på gymmet ett antal gånger i veckan men skulle aldrig få för mig att gå på varken spinning eller nåt annat pass där man svettas i grupp. Det där gör man som man vill. Men det ska inte vara en pina varje gång, då måste man tänka om för annars dör motivationen direkt.

– Hitta nån som peppar på dig. För mig har bloggen varit ett jätteviktigt redskap. Dessutom har jag varje söndag ett färdigt inbokat långvandringspass med Renja som gjort att vi alltid kommer iväg samma dag och man kan inte säga nej för då är man en värdelös träningspolare. Och så har jag Coach. Ovärderligt.

– Sätt upp mål. Om det sen handlar om att kunna springa fem kilometer på trettio minuter, eller att komma in i sina gamla byxor, eller att magen ska börja fungera normalt, eller en så enkel sak som att kunna sova ordentligt. I don’t know, det där avgör man ju själv. För mig har det handlat om att MÅ BRA. Och att orka springa igen eftersom det ger mig en så sjuk sinnesro när jag väl känner att jag orkar.

– Sluta jämföra dig med andra. Jättejättejättesvårt för det finns alltid folk som man blir avundsjuk på, som är smalare, som är snyggare, som springer så sjukt mycket snabbare. Men vet ni vad? Skit i dom! Fundera på dig själv. Inte en käft bryr sig om dina byxor passar eller inte, det gör bara du.

– Ge inte upp! Man kommer att hamna i svackor, man kommer att uppleva att det inte händer nåt, man kommer att ha dagar där man hetsäter ÄssäMix. Och det är helt ok. Nyckeln är väl att kunna gå vidare nästa dag och ge järnet då istället. EN hamburgare gör dig inte fet, men inte blir du heller smal av EN sallad. Det är ju balansen som är ledordet. Och kämpa för fan!

 PEPP!

5 reaktioner på ”Hur det har gått till.

  1. Nina, du är klok så man blir lite kär. Just det där – att det är ens egna val, att man gör det för sin egen skull av sina egna anledningar – det är SÅ viktigt. Att gå ner i vikt, att sporta eller ändra sina vanor gör man inte för någon annan, man måste göra det för att man vill. Själv.
    Sen, att fundera på hur lång tid det tog att få dit det extra fluffet, det är också klokt. Det tog inte en månad – då tar det inte en månad att bli av med det.

    Till sist – en sak som min viktväktarledare sa för 124 år sen: OM du äter nåt som du kanske inte borde men som du verkligen vill äta, se då för fan till att NJUTA av det. All the way. För tänk så ytterst sorgligt att trilla dit på en påse ÄssäMix och sen bara må crap efteråt. Välj dina fajter, ät den där pizzan om du måste och balansera den med en härlig kvällspromenad. Men tänk långsiktigt.

    Alltså, den här sk coachen är SÅ STOLT över dig!!!!

  2. Du är helt galet inspirerande. Det här inlägget mår man bra av att läsa då och då, speciellt när det känns extra kämpigt. Ha det riktigt bra i NY!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s