I form · Träning

Vågen.

Moti

Har inte kunnat ställa mig på vågen på sju dagar nu. Detta, för att jag inte kunnat träna på en vecka och jag är inte upplagd för besvikelse just nu. Förra torsdagen bröt flunssan från helvete löst och kvar sitter den ännu, om än i lite mildare variant. Det är lite ledsamt. Jag har inte kunnat göra nåt ens lite fysiskt med risk för att jag hostar lungorna ur kroppen. Låter som en astmatiker när jag andas normalt. Det är i dom här stunderna jag i normala fall hade satt mig (lagt mig snarare) bekvämt i soffan med tretton Tupla och ett Teen Mom-maraton på teve. Jag undrar inte alls varför jag ätit mig till fördärvet. Jag har gjort det för att jag kunnat. Och inte brytt mig alls. Eller jo, klart jag brytt mig men inte så mycket att jag hade slängt Tuplan ut i snön. Därför är jag ytterst tacksam att den här flunssan kom nu, och inte dag tre i det här äventyret. Då hade förbannat världen för denna jävla orättvisa i att just JAG är en tjockis medan andra som inte ens kan jogga runt kvarteret lugnt kan sitta hemma och äta muffins och ändå komma in i kläder från barnsektionen på H&M. Nå, livet är inte rättvist. Och självklart inte när det kommer till kroppsform. Deal with it. Tyvärr.

Tillbaka till vågen, min värsta fiende eller bästa vän beroende på dagen. Under många år ställde jag mig inte ens i närheten av en våg. Rädslan att se dom där hemska digitala siffrorna blinka aggressivt mot mig gjorde mig nästan kallsvettig. Skräcken var när man var tvungen att gå på hälsokontroller och inte kunde fly. Jag brukade alltid titta bort och försöka ignorera det faktum att vad som stod där inte var normalt. Det var temporärt. Jag tränar ju, försökte jag. Sen att jag kanske gjorde det lite sporadiskt och halvhjärtat en gång i månaden och åt pizza två gånger i veckan fanns liksom inte i ekvationen. Jag var bara genetiskt tjock. Hahah, vilket jävla nonsens man intalar sig själv egentligen. Man är ju tjock för att man ätit för mycket. Enkelt. Ekvationen är ju inte svårare än att man ska göra av med mera energi än man skyfflar in. Det jobbiga är bara det att sånt tar tid. Dom synliga resultaten alltså. Inte undra på att viktminskning är en miljardindustri uppbyggt av tusentals bullshittare som är där för att tjäna pengar på din lathet. Det ÄR inte roligt att tvingas ut och springa före jobbet för att det inte annars finns tid, eller att skippa varenda kladdkaka som kommer emot en. Men så är det ju. Det är ju den vägen man måste vandra. Det finns inte en pulverdiet i världen som håller dig på mattan år efter år. Det gör nog bara normalt sunt förnuft och en VILJA att faktiskt jobba för det. Och nu ÄR jag där, och det är greatness i sig!

Inser ju att jag låter som en pastor på ett väckelsemöte. Men jag är inte här för att väcka någon annan från sin tjockisdimma. Jag skiter faktiskt totalt i hur folk väljer att leva sina liv, tjocka, smala eller nånstans där mittemellan. Men för mig är det så otroligt skönt att jag hittat min mojo, trots den här brutalt värdelösa träningsveckan. (Jag har visioner om hur dom snackar skit om mig på gymmet nu. ”Se där, hon orkade två veckor. Typiskt.” Sjuk i huvudet, jag vet.) För första gången i mitt liv så sitter jag inte och väntar på den där dagen då jag kommer in i ett klädesplagg som inte är från Big Is Beautiful och faktiskt går att knäppa utan att boobsen rymmer ut genom knapparna. Jag har slutat vänta. Jag har fan bestämt mig! Och trots att jag inte kunnat simma som Thorpe så ska jag ge fan i att äta som Gilbert Grape’s morsa. Och jag har skött mig, hållit mig på mattan och ätit som en normal person. Och det, mina vänner, är framsteg.

6 thoughts on “Vågen.

  1. Yess! Det låter bra! Och som du skrev, det är insikten som är den viktiga o avgörande och den får vi alla (eller inte får) på olika sätt. Och alla som lite kännt denna känsla kan vara lyckliga! För det är de små sakerna i vardagen det handlar om och varje dag hela tiden. Lifelong learning. Och att inte ta det för allvarligt heller, utan att också få äta när det känns så (säger hon som på ett drygt dygn tömt en Pätkis-ask som var ”gömd” i skåpet o GOTTT var det! Och inget dåligt samvete heller).
    Läs på skoj ”The Monk who sold his Ferrari”, där finns insikter du redan har kommit fram till.

    1. Mmm, Pätkis…:) Jo, men så är det ju. Finns inga genvägar och ju fortare man får det i skallen, desto bättre. Inte springer nån maraton heller efter första stapplande länken. Som vi vet. Men man klarar det mesta. Om än inte direkt.

      1. Jo, med små steg mot ett större mål, så… 🙂 Jag tycker också som den andra skribenten att du är motiverande! Det är så tufft att komma över sin egen bekvämlighteszon o bestämma sig. Svårt att beskriva, men jag ”hejar på dig”!

  2. Alltså du är så sjukt inspirerande! Jag känner så väl igen mig i din text, kunde lika bra vara jag som har skrivit det. Hur mycket tränar du nu (dvs när du inte är sjuk)? Jag känner att jag har fokuserat väldigt mycket på min mat nu, ändrat om levnadsvanorna, men inte riktigt börjat träna så mycket som jag vill. Just nu simmar jag 2-3ggr /vecka 2-3km/gång + att jag går promenader på 5-8km ett par gånger i veckan.
    Skriv gärna mera om dina tankar, din träning, vad du äter osv!

    1. Kul att nån har nytta av detta. När jag är i form så brukar mitt träningsschema se ut som följande: Måndag – Simma 1 km, 1 timme stretch. Tisdag – Innebandy 90 minuter. Onsdag – 1 timme styrketräning. Torsdag – Simning 1 km. Fredag – Vila. Lördag – Valfritt. Gå, jogga. Söndag – Simma 1 km. Ungefär så har det sett ut ett tag nu. Men ska börja dra in ett styrkepass till så att man liksom inte blir en hög av skinn när fettet förhoppningsvis försvinner. är dessutom så asigt svag och kondisen är inte vad den borde vara så målet är väl att få igång löpandet igen. Men just nu nöjer jag mig med en ynka promenad. Klättrar på väggarna just nu känner jag:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s