Allmänt · Good shit

Köpenhamn.

Min lillasyster bad mig lägga ut några bilder från resan till Köpenhamn. Jag är ju lite resebildsallergiker för jag tror helt enkelt inte att nån är så intresserad men bloggen är ju min så är man inte intresserad är det ju faktiskt bara att klicka sig vidare. Hursom, vi var alltså i Köpenhamn under helgen. Jag har bara rest igenom Köpenhamn som allra hastigast ett par gånger innan. Till och från Roskilde typ. Inget mera. Och måste medges att det är en väldigt fin liten storstad. Väldigt lite biltrafik och ett allmänt skönt tempo för fotgängare och cyklister. Trevligt centrum som känns ganska litet eftersom byggnaderna är så otroligt låga. Konstigt mycket uteliggare för en så liten stadskärna kan dock tyckas. Dessutom så måste man ju nog påpeka att det är en väldigt DYR stad. Jag blev nästan lite chockad. På vissa ställen kostade ett stop öl närmare 8 euro. Det känns ju mindre roligt. Shoppingen var också dyr, så det blev nog mest bara att knalla runt och titta på saker istället för att shoppa loss som en tok. Helt bra egentligen, iofs.

Mamma och systrarna i en hiss.

Fanns många fina delar i Köpenhamn, Nyhavn den klara favoriten. Ett gammalt rufft hamnområde som yuppiefierats men ändå lyckats behålla charmen. En kort kanalgata med tiotals restauranger och en massa glada folk på båtar. Det gillade vi. Tog dessutom en  båtripp runt stan så att man skulle få en lite klarare uppfattning om helheten. Riktigt mysigt alltså.

Nyhavn.

En annan fin del var ju självklart Tivoli. Det var dessutom nånslags gratiskonsert där på området den kvällen så det kändes som om halva Danmark var där i ösregent. Jennifer var den enda galenpannan som ville åka alla skitasiga maskiner så det fick hon väl göra då. Didi hängde väl med på ett hörn där också. Vi andra drack öl och tittade på folk. Älskar nöjesfält, trots att jag inte vågar åka ens hälften av grejerna. Det är så skön stämning och fototacksamt överallt.

Jennifer åker Fritt Fall.

Mavve kastade lite boll. Vann världshistoriens fulaste penna som ni kanske får se en dag.

Vi bodde på Omena precis vid Centralstationen. Eller som pappa sa: ”Jag tror vi bor i Red Light District.” Hela jävla gatan var full med strippklubbar, knarklangare och horor. Det var faktiskt lite små snuskigt det där. Teven i rummet var sönder så på kvällarna kunde vi roa oss med att titta ut på gathörnet på de miserabla flickorna som stod där och erbjöd lite good time. Vi såg affärsmän som uppenbarligen hyrde rum för stunden, bara för att mötas av beskedet att den glada flickan redan hade hittat nytt sällskap innan han hade fixat rummet. Det var misär. Citerar min mor: ”Det här är ju som en film! Fast på riktigt!” Det var det. En riktigt sorglig film. Starring invandrarkvinnor som såg hundra år gamla ut trots att de knappast passerat tjugofem. Misären. MISÄREN.

I övrigt så får den sista bilden illustrera Danmark. Pojkar med sex kilo björn på huvudet sprang omkring och visslade tonerna till valfri Disney-film. Och det var den sagan från min iPhone det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s