Allmänt

Att sånt.

I’m back! Först, tack för alla grattisar, det värmer. Min far kramade mig och gav mig de fina orden: ”Välkommen till det 30-åriga kriget.” Efter det har förlovningen inte diskuterats så mycket. Det känns inte sådär superverkligt just nu ändå. Har inte ens en ring eftersom det hela sköttes under så ytterst spontana omständigheter. Jag var tvungen att googla vad man ens ska ha för ring, och hur många man ska ha. Den där romcom-verkligheten jag levt i under 29 år är ju inte direkt praxis i Finland. Dessutom är inte diamanter inte helt min grej. Vill ha en slät fin sak i vittguld och inte nån kanariefågel på fingret. Men men, just nu är fingrarna således helt ringbefriade och när det det ska åtgärdas är lite oklart. Så, ni som väntar på bröllopsplaner får nog hålla ut. Typ, ett par år.

Just nu har jag tre arbetsdagar på mitt vanliga jobb kvar innan jag åker på semester. Ledigt blir det ju inte då det blir bröllop och konfirmationer och beställningar i överflöd innan jag ens kommer nånstans. Men sen, SEN, ska jag ta min Grek och flyga till hans förlovade hemland. Vi ska öluffa i 10 dagar i den östra delen av den grekiska världen. Vi har inget annat bokat än en flygresa till och från Aten. Vi är ju aldrig riktigt på det klara med någonting innan vi gör saker (hence the engagement) så det passar väl oss riktigt fint det där. Har ju varit i Grekland ett antal gånger tidigare men aldrig hoppat runt desto mera. Mest ser jag framemot att bara vara. Och äta. Lämnar stora Canonen hemma och tar med mig Lumixen och tänker skita i att tänka bild. Det, är en fantastisk utopi just nu.

Min printer har bestämt sig för att hata mig så jag sitter nu kvällarna igenom och gråter av frustration och ångest över att mina kunder måste vänta. Det ligger en checklist på ungefär tolv punkter som ska betas av innan jag kommer iväg och jag bockar av lite (mycket) varje dag. Det tar tid, men det tar sig. Hoppas jag. Ska försöka skarpa till det lite nu, på bloggfronten menar jag. Men hur många bilder av förstörda printar jag kan lägga ut innan ni tröttnar på den här bloggen är ju en annan fråga. Och eftersom det är mitt liv så har jag inte så mycket annat att visa just nu. Eller jo, förresten! Vi har äntligen fått en trappa till framsidan! Nu slipper man leka hinderbana varje gång man ska in i huset! Greken och Jonas smällde upp den i måndags så karlar på semester är minsann tacksamt ibland. Ska lite pimpas ännu och kanske slänga fram lite blomkrukor och så, men det tar sig. Hurra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s