Sjukheter

Cry Baby.

Läser med fasa Linns blogg om dera flygresa till Afrika igår. Gråtande barn, sura medpassagerare. Huj uj, får kallsvettningar. Jag har flugit ganska mycket i mina dagar och få saker gör mig så galen på flyg som gråtande barn. Jo, möjligtvis fulla människor som häver i sig whiskey klockan 7 på morgonen, dom är värre. Det är inte det faktum att barnen skriker som är så jobbigt, det är min extrema flygrädsla i kombination med ett gällt barnskrik som gör mig helt sinnessjuk. Jag får liksom för mig att nu MÅSTE vi störta snart, för att skona oss alla.

Senast vi flög hem från Lanzarote så meddelade kabinpersonalen stolt att idag finns det minsann 32 barn under fem år ombord. KUL! Inte så kul, tänkte jag. Det, och det faktum att luftkonditioneringen inte funkade och vi satt på startbanan i en halvtimme i en kokande plåtburk gjorde ju inte de tusen spädbarnen ombord direkt nöjda. Men jag led med alla föräldrar. Man kände liksom i luften hur alla satt och bad till högre makter att ungarna skulle bete sig och det mutades och hotades till höger och vänster. Men skulle aldrig få för mig att skrika åt någon att de ska få ungen att hålla käften. Vilka sjuka typer det finns. Som om man VILL att barnet ska gråta på nåt sätt. Idioter.

Däremot så flög jag en gång från Rhodos då en liten skitunge vid namn Andreas (inte min) rev mig i håret i ungefär en halvtimme utan att hans morsa sa ifrån. Och jag, efter en vecka i sus och dus och fullständig misär ville hemskt gärna att det här änglabarnet Andreas bara skulle flyga ut genom fönstret. Till sist gav jag barnet en så mördande blick att han inte annat än vågade sitta stilla resten av resan. Ibland måste man sätta ner foten, om inte föräldrarna förstår bättre själv.

Men gråtet får man nog leva med tills den dag man har råd att börja flyga privat. Tills dess är ett par Koss-hörlurar ett riktigt bra steg på vägen.

One thought on “Cry Baby.

  1. Oh, jag kan föreställa mig hur ljuvligt det var att höra glädjenyheten om de 32 små änglarna ombord.. 😉

    Helt rätt åt Andreas! Visst måste ju också andra få säga ifrån ifall föräldrarna inte gör nåt. Men en baby som gråter, inte hjälper det nu att ännu stressa upp föräldrarna. Gör lite miner eller lek kuckuuu-Böö med den istället (ifall det är fråga om en större baby som förstår pointen med sådant). Hjälp till istället för att göra det värre. Jag sku kanske ha stoppat babyn i famnen på denna kvinna som var så trevlig mot Linn. 😉 ”Gör bättre själv då, varsågod!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s